Hur snälla hästar än kan vara får vi aldrig glömma bort att de i grund och botten är flyktdjur och självklart vill de vara nära sin flock. Därför kan olyckor eller oväntade saker ske när man mins anar. Många blir fascinerade av hur Oden följer mig som en hund, lägger sig ner, går och hämtar saker, vinkar, pussar mig på kommando med mera. Många gånger får jag själv också en aha-upplevelse och en härlig känsla i kroppen när jag ser att Oden förstår precis vad jag menar och utför tricken med perfekt tajming. Att få en så stor varelse att följa bara kroppsspråk och röst är fantastiskt, men man får inte glömma bort att det ligger ungefär åtta års träning från marken för att komma dit där vi är idag. Nycklarna till vår framgång har varit och är, tålamod och lite envishet i kombination med flexibilitet. Det är inte många gånger ett träningspass eller en uppvisning blir exakt som man har tänkt sig och det gäller då att snabbt tänka om och kanske strunta i något trick, be om ett annat trick än det som var tänkt, och så vidare.

Trots all träning under åren som har gått kan Oden än idag hitta på ”hyss” om jag inte har 100 % fokus på just honom. Vad hittar han på för något då? Jo, är vi hemma i paddocken, kan han om han tröttnar på mig, få för sig att springa till kanterna för att äta gräs. Är vi ute på uppvisning brukar det (peppar, peppar) aldrig hända några konstigheter eftersom jag själv då brukar vara extra fokuserad. Det som dock har hänt vid något tillfälle är att Oden vid inkallning istället har valt att gå fram till staketet för att hälsa på publiken en snabbis innan han snällt har traskat tillbaka till mig. Detta tycker publiken dock bara är gulligt och roligt.

Under våra uppvisningar har vi ofta med oss en vit pall där vi bland annat visar vinka och bergsgeten. Oden vet att när han står pallen och gör något trick får han beröm och därför är han och pallen som två magneter, han dras till den så fort den är framme och kan då helt sluta fokusera på mig. Detta har hänt vid ett par uppvisningar. Till exempel när jag har bett om ligg eller vinka har han gått iväg från mig och ställt sig på pallen, sin älsklingspall, varpå publiken har skrattat. Detta i sig kan ibland vara en rolig grej på våra uppvisningar, och det bjuder vi på. Jag brukar då förklara att hästar inte är några maskiner och man vet aldrig till 100 % vad som kommer att hända nästa sekund. Det är lite detta som är charmen med all hästhantering, tycker jag.

  

 

Oden på sin pall.                             Foto: Natalie Lindholm

 

Nu för tiden vet jag hur besatt Oden är av sin pall. Därför brukar jag ha hjälp med att få den utburen när vi är klara med den. Detta är extra viktigt för mig under uppvisningarna, och det beror kort och gott på att jag vill kunna fortsätta med trick som ligg, stegra, vinka, inkallning, apport med mera, utan att riskera att han ska gå och ställa sig på pallen.

Jag brukar säga att jag kan lita på Oden till 99 %, men jag är alltid beredd på att han kan plocka fram den där lilla räven som han har bakom örat. Det är inte ofta den är framme och det är därför riktigt bra för min egen del att jag också har en unghäst som jag tränar. Jag känner inte Nitro lika väl som jag känner Oden och därför tror jag att jag är lite mer på min vakt och beredd på att något oväntat kan hända. Det senaste året har jag faktiskt tagit med mig detta lite grann även när jag tränar Oden. Han är visserligen ingen unghäst längre, men han är inte heller någon slags maskin, utan en häst, ett flyktdjur, ett flockdjur och min allra bästa vän.

/Jessica

Som utlovat kommer här bilderna på min älskade Nitro. Förresten firar vi ett år ihop idag, Nitro och jag. För exakt ett år sedan körde jag och sambon och hämtade Nitro hos hans dåvarande ägare uppe i Strömstad. Jag vet att det låter klyschigt, men jag kan knappt förstå att tiden har gått så fort. Jag stannar ofta upp och tänker på hur mycket vi har hunnit med under det här året och inser att det är galet mycket. Allt från inridning till frivilligt körprov och trickuppvisning, bland annat. För varje dag som går ser jag hur Nitro utvecklas och även om hela han är fantastisk på alla sätt och vis, är jag extra imponerad av hans fina steg. Trots suddiga bilder (pga. uselt fotoväder) hoppas jag att ni ser lite vad jag menar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/Jessica

I morse när jag släppte ut hästarna sken solen och det var lite frost. Riktigt härligt fotoväder tänkte jag genast. Efter att ha druckit kaffe, hjälpt sambon med lite renovering, fixat iordning stallet och ridit ut i skogen med Nina, försökte vi fota hästarna i paddocken. Det där fina ljuset som hade infunnit sig en stund på morgonen/förmiddagen var som borta. Istället trängdes molnen på himlen och lite underkylt regn föll ner. Jaja, ett par bilder blev det i alla fall, men inte så fina som jag hade hoppats på…

Här nedan kan ni se när Nina rider Oden för första gången! Hon fick ta sin egen sadel så hon kunde känna sig lite "hemma". Ja, och så var det ju också så att jag gärna ville ha min (Odens) dressyrsadel till Nitro när vi red ut ihop. Hursomhelst tycker jag Oden klädde fint i westernsadeln. Imorgon lägger jag upp bilderna från när jag jobbar Nitro lite lätt i paddocken.

 

 

 

 

 

 

 

/Jessica

 

Tiden rullar på och det är snart jul. JUL? Det känns som jag nyss firade min 26 års dag på Öland i början av juli. Jag kan knappt förstå vart hela hösten har tagit vägen. Hemma har det varit fullt upp med gårdsköpet och flytten till nya gården, samtidigt som det skulle förberedas inför vår vistelse i Stockholm och Sweden International Horse Show. Så här efter allt är jag ganska trött, så att bara ha en veckas jobb kvar känns riktigt bra. Snart väntar alltså lite julledigt vilket innebär extra tid hästarna och familjen. Under jullovet kommer jag även att träffa lite nya människor som är intresserade av kommunikation och trickträning. Det ska bli riktigt spännande att se vad det kan ge.

En av de första turerna uppsuttet på Nitro - januari 2014

Det här året har vi hunnit med många olika aktiviteter. I början av året ägnade jag mycket tid åt Nitros inridning och inkörning. I maj var det dags för den årliga Nordfjordkampen med Oden. Vi startade en Lätt B:1 och vann klassen på lite mer än 62 % och blev även bästa nordsvenska ekipage. I juli visade jag Nitro på sommarpremieringen i Nottebäck samt gjorde det friviliga körprovet för treåringar. Exteriört fick Nitro 40 p(8,8,8,8,8) och på det frivilliga körprovet 25 poäng av 25 möjliga. Sommaren gick snabbt och i början av augusti var det dags för Föreningen Nordsvenska Hästens dag 2014. Den hölls på travbanan i Tingsryd och både Oden och Nitro deltog i olika aktiviteter. Morfar, jag och Oden körde in delar av styrelsen vid invigningen. Efter någon timme hade Oden och jag uppvisning av trick och frihetsdressyr. Även Nitro fick vara med och visa lite av sina trick i slutet av uppvisningen och gjorde det med bravur. Det var första gången som Nitro var med på en uppvisning så det kändes extra roligt att han skötte sig så bra just då. Precis efter vår uppvisning var Nitro och jag med i färgparaden, som dressyrhäst (det var olika teman på ekipagen i paraden och vi fick dressyr på vår lott). I slutet av dagen genomförde jag draglagsprovet med Nitro. Det gick ut på att köra en skogsbana på ca 300-400 meter med ett lättare lass stockar efter. Nitro var lite otålig precis vi anspänningen men gick sedan klockrent runt hela banan och fixade halterna bra.

Nordfjordkampen 2014

Nitros premiering - juli 2014

Hästdagen i Tingsryd - augusti 2014

  

Så här i slutet av året är det inte så mycket som är helt spikat inför nästa år vad gäller uppvisningar, träningar, clinics eller tävlingar för Odens del. Jag hoppas dock att jag kan börja fylla kalendern med lite aktiviteter i början av nästa år. För Nitros del planerar jag att fortsätta med träningen (både ridning, körning och trickträning), starta i Nordfjordkampen (klass Lätt D, som fyraåringar får starta i) samt göra körbarhetsintyghet (KBI) vid sommarpremieringen där han också ska visas.

Kom gärna med frågor, tips, idéer eller förslag på vad ni skulle vilja läsa mer om här på bloggen!

Ha en härlig måndag! /Jessica

Annonsen: http://hastutrustning.hastnet.se/sok/annons.php?aid=414569

Här kommer fler bilder på vagnen!

















/Jessica

Nejdå vi ska inte alls på maskerad! Helt vanlig lek eller miljöträning som min matte så fint kallar det!


Visst är det tur att jag är en härdad kille som står ut med det mesta av mattes påhitt?






Har du någon belöning till mig nu?  Pleeeeeeease!

/Oden

Foto: Elin Bengtsson

/Jessica